I det följande redogör vi för vår vidareutveckling av AKK-specialpedagogiken© och av kommunikationen med hjälp av kommunikationsappen Sono Flex. Vi delar med oss av tankarna bakom uppläggen och av screen shots (skärmdumpningar) ur vardagen.
I tidigare nummer av Logopednytt, SOS Aktuellt, Tikonen, FiKT, Erityosopetus, Erityiskasvatus mfl har vi skrivit om bruket av tecken och AKK i Lexia och om pilotcaset med kommunikationsappen Sono Flex. produktiviteten i undervisningen steg över 2000-falt på årsnivå och inlärningsresultaten var slående. Också användningen av kommunikationsappen Widgit Go har belysts i olika fora och kommer på vår webbsida som en separat artikel.
Inom Puheoikeus.fi har vi som första i världen, som pilotcase på svenska, gjort upplägg även med kommunikationsappen Sono Flex. Här på vår hemsida finns ett flertal artiklar på tre språk kring detta pilotprojekt för Tobii (med start juli 2012) och dess fortsättning. Några av uppläggen presenteras kort här nedan. De finns inte tillgängliga på nätet. Tag inspiration av bilderna nedan och på Facebook (Puheoikeus.fi), på LinkedIn och under namnet AAC_Terry på Twitter. Vi kommer gärna och berättar mer ingående om hur vi tänker och hur vi jobbat – och varför vi gör som vi gör inom tänkesättet AKK-specialpedagogik© .
Inom pilotcaset gjorde man upp ett upplägg för det älskade tandläkarbesöket och ett annat för ett cafébesök, första dagen. Det var en fullträff. Den första dagen i skolan använde man sig av nyckelord, den andra dagen lade man till ord och den tredje dagen programmerade man in satser i Historiken för bruk under bland annat måltiderna. Eleven fick från början upplägg kring skolämnena och lärde sig nyckelorden innan den övriga gruppen. För svar och kommentarer inom enskilda skolämnen anvädes enskilda ord och färdiga satser ur uppläggen och ur Historiken. Artikeln hittar du här.
Under det första skolåret hann eleven dra två väl förberedda Skivråd och hålla ett föredrag om Egypten. Dittills hade AKK-hjälpmedlen gett en möjlighet till litet mer än ”Jag vill ha banan”. För första gången kunde man tala om både AKK som om specialundervisning. Appen har också fungerat som ett kompletterande kommunikationshäfte för fraser eleven vill berätta, kommentarer, utsagon och iakttagelser från elevens sida, vilka ”kollas upp” med klassen eller hemmet. Programändringar och liknande har illustrerats med appen, i första hand via Historiken. I det följande går vi igenom några praktiska exempel på upplägg i vardagen:
Musik
Här var uppgiften att kort presentera valbart musikstycke. Här kunde man påpeka att specialbarnen redan på lågstadiet kan vara mogna för seriös musik och att vi kunde uppgradera dem genom att ”utsätta dem” för annat än barnvisor. Mycket riktigt hela familjens musikarkiv gicks igenom. Först kommenterades alla genrena och så valde eleven ”klassisk musik”. Inom ramen för ”klassisk musik” tog vi upp alla kompositörer och de fick tummen upp eller tummen ner med tanke på läxan. Till slut hade vi tre kompositörer kvar och av dem valde eleven Back. Därmed återstod att i korthet presentera hans verk i ord, ljud och i bild. Snabbt föll valet på Matteuspassionen och då vi tog smakprov och kommenterade vart och ett nummer, föll valet på ”Kommt, helft mir klagen”. Det översattes och kontestet ”påsk” togs med i diskussionen.
På bilden invid, presenteras en del av Matteruspassionen. I klassen kan eleven berätta fritt ur rutfältet eller välja satser ur Historiken. Vi övar in den kompletta versionen. den baserar sig på barnets medvetna val om vad man vill berätta kring temat. Många förslag och impulser skritas på vägen, andra omformuleras för att falla barnet i smaken. Allt skall ske på barnets egen nivå och fullt medvetet. Det är varken läraren, assisstenten, terapeuten, konsulten, handledaren eller föräldern som håller föredraget, drar mötet eller presenterar sin sak. det är elevens egen grej. Det är så här som de AKK-språkiga eleverna kan fungera som ordförande för Skivråd (Levyraati) eller hålla föredrag om en resa eller ett skoltema. Det fungerar ypperligt och ger den enskilda leeven en verklig ego-boost: jag kan, jag vill och jag får. Och jag kan, jag vill och jag får kommunicera mer än en önskan om ”banan”.
Reseplanering
Här planeras resor och serveringen under flygresan så att man ur Historiken kan ta till snabbkommunikation ad hoc.
Många barn och vuxna med autism vill ha rutiner. Vissa är bra resenärer, andra behöver strikta scheman för att känna sig trygga. Då kan överenskommelser i bildform vara bra.
Det finns också autistiska personer som gärna själva ber om det som kan köpas eller som erbjuds under en resa. Till det behövs det ord, möjligen även samma upplägg på Sono Flex ENG Lite, dvs gratisappen tex på engelska.
Packningslistan och ett appslag/kontext för resor görs i en handvändning.
Ingångssidan (Sono Flex)
Ingångssidan till Sono Flex vid ibruktagningen och inledningen av skolåret 2012. Innan dess hade lågstadieeleven (med autism och medelsvår utvecklingsstörning) berett ett tandläkarbesök och talat till tandläkaren och bokat en ny tid. Därefter ett cafébesök med kommunikation i realtid. Assistenten började programmera appen dag tre av skolåret och appen var i bruk från Dag ett.
Inom appen finns många färdiga kontext och man kan välja att helt använda Sono Flex med en ingångssida bestående av enbart kontext (gröna rutor). Du kan lägga till så många kontext du vill, men akta dig för att ha fler än hundra. Du kommer inte att hitta rätt längre i så fall.
Våra kontext är ofta skolämnen. Innehållet följer läroplanen, lättläst och liknande material.
Kalas
Kontentan av förberedelserna inför ett kalas, som satser i Historiken. Appen sparar de pratade satserna i Historiken i det närmaste ”för evigt”. Då minnet fylls, förvaras de i ”cyber space”. De äldre satserna kommer tillbaka i apparaten om du tar bort tillräckligt mycket satser ur Historiken.
Kalaset planeras, rutverket föds i samma veva. Här tar man ställning till logistiken, klockslagen, serveringen och programmet – allt med tanke på de praktiska förberedelserna med inbjudningar, uppköp, kockande och bakande samt dukning.
I framtiden kan bottnen fungera inför andra personers besök och egna kalas. Givetvis läggs foton in i appen. En av Sono Flex’ styrkor är att nyinlagda ord blir kvar i ordförrådet och kan användas på nytt. Man behöver inte söka vare sig bland foton eller kontext.
Kolla upp omläggnnigar i schemat, kontakthäfte
En akut förändring i schemat beskrivs och eleven/familjen vill bekräfta att elevens berättelse stämmer. Ett slags kommunikationshäfte. På bilden invid, kollas barnets utsago på flera sätt. Först sammanfattas kontentan av vad barnet berättat, sedan bekräftar barnet att den vuxna förstått rätt. Sedan avstäms hypoteserna och det uppfattade mot de reella planerna i vardagen. Efter ett slutligt ”ok” eller efter behövliga rättelser eller finjusteringar, kan dagen, händelsen eller programnumret planeras och förberedas och så kan man återkomma till temat och ha en lyckad dag. Processer genomförs framgångsrikt om alla vet vad som är på gång och vad som förväntas av en. det underlättar jobbet för vikarier och för ”inhoppare” och det introducerar nykomlingar i arbetet.
Efteråt talas det om hur cafébesöket gick till. Ord och satser dök upp i kontextet och i historiken under dagens lopp.
Kontextläge (Sono Flex)
Sono Flex kan också köras helt i kontextläge. Du når grammatiken bra i alla fall, om du vill. Många småbarn föredrar kontextläget, de pragmatiska kartorna.
Vi föredrar att också inom kontexten ha en fullständig grammatik tillgänglig även om vi har den grammatikaliska ingångssidan med bara fyra kontekt i bruk i vardagen. Vi bygger alltså upp kontexten med grammatik och med färdiga satser, uttryck och satsinledningar. Vi har goda erfarenheter av att man kan svara på frågor kring skolämnena utan att bläddra vidare inom grammatiken mellan sidorna. Det är bättre då allt finns på upplägget framför en.
Då du väljer de fyra synliga kontexten, är det från dessa (och fler) gröna rutor du gör det. Det är här som dina egna kontext också lagras. De kan enkelt bytas ut på ingångssidan.
Kosten, näringslära, hälsolära
Ingångssidorna till kosttemat, biologi och hälsolära syns på bilderna invid. Kosten baserar sig på säsongen (augusti, skördetider, vad säljs nu, vad kostar det), matlagning, hälsolära och på lättläst litteratur inom näringslära.
Eftersom klassen också skulle göra konsverk av torr pasta och eftersom man bakade och diskuterade sädesslagen och lärde sig tecknen för dessa, tog vi in alla pastasorterna i appen. Det gav eleven ett litet försprång gentemot de läsande och talande (äldre) eleverna. Kanske inte alla kom ihåg fusilli eller rigatoni?
I hälso- och näringsläran talade man om friskvård, motion, hygien och om våra smaksinnen. Man talade om vården vid sjukdomar av typen förkylning och diarré.
Geografi (Norden)
Uppföljning av och svar på frågor om Norden. Norden och de nordiska länderna presenterades med utgångspunkt i en reviderad och faktakontrollerad genomgång av Solklart (Lärum).
Detta gällde det första varvet genom temat. Därmed lämnades delar av ekonomin bort. Fokus var också på bekanta orter inom de nordiska länderna och på vänner, bekanta och utredningsenheter som ligger ”där borta”.
Eleven med tecken och AKK som förstaspråk kunde svara ettordigt, fåordigt eller med satser. Det var möjligt att berätta lite egna saker och att berätta att man vill höra frågan på nytt, att man inte förstår och/eller att man vill berika diskussionen.
Kalenderåret, högtider, religion
Kalenderåret och de olika högtiderna är presenterade, oavsett religion. Också centrala ”rekvisita” inom de olika religionerna är presenterade inom detta kontext. Festerna och högtiderna och det man äter, var man firar dem, vad de olika religionernas byggnader heter och liknande tas upp, likaså begrepp som ”minaret”, ”sabbat”, ”påve” och ”lökkupol”.
Vår inhemska kalender presnteras på arken så att alla helgsdagar, kyrliga och icke-kyrkliga, illustreras och nämns i ordningsföljd, i spalter, uppifrån och ned, så att man kan följa med kalendern.
Med tanke på ämnet Livsåskådning, nämns alla religioner, också det att alla inte har en religion och att man ”kan fira med alla”. Ord för det mångkulturella feståret matades in.
Spelregler inför en semester
Spelregler inför en semester eller inför andra specialprogram, kan vara bra att ha. Åtminstone är det viktigt att barnet har en röst, en vilja och en rätt och en möjlighet att kommunicera denna vilja.
Livet blir enklare om regelverket förbereds.
Reglerna behöver inte vara Regler med stort -R-, de behöver inte låta som om de skrivits under inkvisitionen. Däremot är det viktigt att i ord och i bild kunna redovisa för och berätta om vad som förväntas av en, hurudan en lyckad dag är, hur alla får sina önskemål uppfyllda och hur vi alla trivs bäst.
Först då man i lugn och ro repeterat schemat, processen, reglerna eller tidtabellen fem till tio gånger, kan den vara integrerad i individen och sakerna gå som på räls. Samma regel gäller också babyernas smakupplevelser: först då de smakat på någonting tio gånger, kan man säga om de tycker om det eller ej. Vi måste kunna bereda den svagaste parten på större helheter – i ord och i bild, gärna med talsyntes.
Skivråd, ordförandeskap, föredrag och presentationer
Presentation av låtarna och ordförandeskapet under Skivrådet, via historiken.
I likhet med Musikläxan (den visserligen ur iPaden), inleddes arbetet med att alla husets skivor radades upp på ett stort bord, delvis enligt genre. Då 4-6 låtar fick tas med, var det från början klart att valet stor på 6 stycken låtar, dvs det maximala.
Barnet letade målmedvetet bland konvoluten/fodralen och kom snabbt fram till vilka sex skivor eller artister det gällde. Sedan räknade jag upp låtarna och fick ett klartecken vid vissa namn. De är ofta aktuella via hörlurar, så namnen fastnar. Jag dubbelcheckade med att gnola låtar från skivan och i alla fallen var låtvalet klart redan från början.
Vi skrev in artisterna och låtarna i omvänd ordning på ett papper. specialle den första gången barnet skulle både dra ett skivråd och presentera låtarna, var det viktigt att infran var enkel. Den sist programmerade texten kommer överst i historiken -> inled med den sista låten då ni bygger satser.
Låttexterna och info om artisterna hämtades från nätet och presenterades för barnet som sedan valde hur respektive låt skulle presenteras. Vissa skulle presenteras med fakta om både artisten och om låten, ofta med en personlig anstrykning. För andra låtar krivverades presentationen med namn och en sats om innehållet. I samband med en artist, presenterades en släkting som spelar på skivan. För Vivaldi och Vårens del, fastnade barnet för en fin dikt som Vivaldi själv skrivit. I översättning var det något i stil med att ”De mörka molnen drar sig undan. Det blir tyst. Fågelsång fyller upp tomrummet.”
Allt som sades, allt som programmerades och allt som lades på en Wordfil – barnet hade valt att klassen måste lyssna på låtarna, inte se på filmer från YouTube – var medvetet och entydigt valt av barnet självt. De kan och vill så mycket mer än be om ”banan”!
Kommunikationshäfte
Kommunikationen också via Sono Flexen, på axeln familjen – eleven – skolan, illustreras här av kommentarerna kring lyckan av att få ha träslöjd i skolan.
Äntligen har barnet börjat få ha slöjd och tillverka något som uppriktigt faller alla i smaken. Man gör skärbrädor, snurror, pastaslevar, tärningar, servietthållare och mycket mer och barnet är stolt över reslutatet – inte utan orsak.
Här kommuniceras lyckan, berömmet och viljan att från och med nu ha slöjd alla år, dvs att få ta igen luckan som uppstått förr.
Sällan har ett finmorotiskt ämne gett så mycket som träslöjden ger!
Sociala berättelser, Mitt sommarlov
Ett upplägg, ingångssidan, kring berättelsen från sommarlovet. Upplägget kan vara flera sidor långt, men redan med den första sidan kan man berätta det viktigaste, åldersenligt och ivrigt.
Vi ser fram emot appar som baserar sig på kärnordförrådet, men tills dess jobbar vi intensivt med Sono Flex och med Widgit Go, parallellt och lite till olika saker.
Programmeringen ger trevliga stunder i kommunikationens tecken, den inte bara underlättar kommunikationen. Det är ju barnet som får styra det mesta. Vi vuxna agerar ”bara” renskrivande sekreterare och förslagsgivare. Och så breddar vi bruket – allas!
Hobbyer, väggklättring
Väggklättringen som hobby – spelregler, aktiviteter, rekvisita och picknickkorg kan illustreras till och med medan man är på ort och ställe, trots att den vuxna sitter fast med säkrandet. Så enkelt skall det vara att programmera kommunikationsapparna!
Med appens hjälp är det lätt att illustrera marschordningen och reglernas betydelse för allas säkerhet och trivsel. De olika banorna och begreppen får namn. Matkorgen kan planeras och tömmas. Hälsningsord och kommentarer programmeras in, likaså WC och pauser.
Sosiala situationer sköts med appens hjälp: ”jag talar så här, jag förstår svenska och jag tecknar också”. ”Nu vill jag sitta och titta. Jag vet att jag inte får vila på den tjocka mattan då någon bouldrar = klättrar utan säkring”).
Övergrepp – ett brukarperspektiv
Fyra centrala delområden fattas i regel i alla kommunikationsapparna: det gäller juridiken kring övergrepp och mänskliga rättigheter. Då det gäller övergrepp, sankar vi i synnerhet ord och symboler för de övergrepp (allt från att inte bry sig till fysiska eller farmakologiska övergrepp) andra gör sig skyldiga till. Därför har vi byggt upp kontext med allt från ”socialarbetaren bryr sig inte om mig” till ”det var fyra män som hoppade på mig och höll fast mig”.
Enligt vårt tänkesätt, förekommer inte beteendestörningar (utan särskild diagnos) bland autisterna. Det vi tenderar att kalla en beteendestörning, är de facto en gigantisk brist i vår egen kommunikation (och ett behov av stöd och hjälpmedel för individen). kallar vi frustrationen och utbrotten i samband med kommunikationsmissar för ”beteendestörning” – och straffar eller medicinerar vi dessa – gör vi oss skyldiga till multipla övergrepp. Den proaktiva lösningen ligger i kommunkationen, i tecknen, AKK och i alla former av moderna hjälpmedel. Därtill behöver också vi en förhöjd beredskap att bredda allas bruk av AKK!
Vårt tänkesätt kring bemötande, kommunikation och ”beteendestörningar” finns här (på flera sidor)
Sammanfattning
I kombination med en intensiv teckenundervisning, kommunikationsträning och en proaktiv tajming av AKK-insatserna, har vi nått otroliga resultat inom inlärning, teckenbruk och kommunikation via hjälpmedel. Målgruppen är icke-talande, utvecklingsstörda autister på högstadienivå inom ”särskolan”.
Vastaa